Dagens rubrik är tillägnad en bloggvän som verkar lika upprörd som jag :)
Men ärligt talat, det har faktiskt varit rätt klurigt att fixa med allt de senaste dagarna. Det händer mycket hela tiden vilket gör att jag känner att jag mitt i allt skulle kunna somna stående så trött som jag blir. Men jag är glad och nöjd över läget ändå. Snart flyttar vi och det ska bli så skööööönt att få det gjort. Här sitter man och ringer till telias kundtjänst för sjuttioelfte gången och hamnar ÄNDÅ på telias personalavdelning. Jag ska bara göra en besvärlig nummerflytt. Inte söka jobb.
Mitt i all kaos kommer det fram att jag förmodligen ska börja jobba igen som en vanlig människa gör. Det är skoj och det ser jag fram emot såklart. En arbetsplats som jag verkligen vill ha också. Så jag krymper ner föräldraledigheten rejält och tar ett stort vågat kliv ut i vekligheten igen. Där har jag ju inte varit på ett tag p.g.a. barnen levereas tätt i den här familjen. Najs, det får ni veta mer om senare kanske.
I morgon är det Emils stora dag och jag har verkligen inte planerat detta noga. Han vill förvisso inte har nån tillställning när han fyller ynka 24. Men vi får väl se vad han får. OM han får nåt. Jag håller ju på med det eviga livpusslet som sagt, vilket innebär att jag borde lägga en prio på tvätten eftersom jag på lördag ska på tjejkväll hos en nära vän. Man vill ju inte gå med rumpan bar.
Under dagen ska jag försöka hinna med lite nyheter till smyckesbloggen också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar